Klockarhemmet
-en backstuguby på slutet av 1800-talet. Hur hittar du dit
I Södra Fågelås längs i sydväst utmed gränsen till Daretorp uppstod en backstugeby i slutet av 1800-talet.
Under en kort period under slutet av 1800-talet växte det upp en mindre by med backstugor kallat Klockarhemsstan. Även namnet Tattarestan har förekommit. Då det bodde några s.k. tattare här.
Jag har här försökt att beskriva Klockarhemmet utifrån Kyrkböcker, bouppteckningar, lantmäteriets kartor och det som står i Fågelåsboken I och II
Karl Bergstrand juli 2012
Första kartan över Klockarehemmet är från 1699.
Karta från 1850 upprättas när det görs en gränsreglering, innan fastigheten uppdelades i mindre fastighetsdelar.
Det gula är åkrar och det grön ängs och betesmark.
Förre soldaten Nils Jakob Rundqvist kommer hit 1813 när han dör 1846 säljs fastigheten till Nieroth på Hjällö.Sonen Carl stannar kvar som brukare.
1854 köptes fastigheten av Göta-Lena (klok gumma och som var trollkunnig) med make Anders Johansson. Om Göta-Lena finns det många berättelser, TV programmet Utgrävarna var här och grävde i husgrunden.
Anders
dör 1860 och efter honom finns det en bouppteckning. De levde gott hade
nästan inga skulder.
Hade en häst, en oxe, två kor, 5 får. Hade 176 kr i kontanter. Fastigheten värderad till 525 kr.
Ur boet:1 väggur med fodral,
1 säng,
1 målat skåp,
1 omålat dito,
1 målad byrå,
3 målade soffor,
1 slagbord,
6 gamla stolar,
2 speglar,
1 tavla,
4 skrin,
1 gammalt skåp,
1 hyvlebänk samt diverse snickeriverktyg.
1862 flyttar Göta-Lena till Ullene där hon köper gården Lilla Malmeslätt. Göta-Lena dör 1865. I bouppteckningen ärdet ett netto på 1254 kr.
Häradsekonomiska kartan 1880
Gustaf Johansson köper stället när Göta-Lena flyttar till Ullene. Han börjar att stycka gården.
Första avstyckningen skedde 1863. Karl Johan Andersson köper 1 ha.
1865 delades fastigheten i tre hemmansdelar. En i norr om 4 ha en i öster om 7,5 ha.
backstugorna hade 0,5-1 ha.
Som ni ser här på kartan så finns det 7 boplatser.
Senare på 1880-talet till kom det till två backstugor utmed den södra gränsen.
På Överhults skogsskife som ligger söder om Klockarhemmet byggdes det 4 boställen.
Ekonomiska kartan från 1960
Nu har skogen återtagit fastigheten. De röda prickarna ungefärligt läge på husen.
Södra Fågelås kommun köpte upp fastigheterna så fort de blev till salu. Detta för att förhindra att det flyttade in oönskade familjer.
De sista boende lämnar Klockarhemmet i början av 1940 talet.
Vilka familjer var det som bodde här, efter avstyckningen.
Gustaf Johansson 1862-1902
Karl Johan Andersson 1863 änkan
till 1905
Stina Jonsdotter 1865-1895
Johan Bergqvist 1865-1877 änkan till 1906 barnbarn till 1926.
Anders Larsson 1870-1895
August Karlsson 1878-1920 änkan till1931
Johan Dahl 1872-1892 han bygger nytt på Överhult.
Fredrik Malm 1880-1897
Vilhelm Nordqvist 1891-1941
Adolf Rosengren 1885-1901
Johan Ekholm 1894-1917
KG Hultqvist 1897-1905
Simom Eklund 1906-1912
Ada Fingal 1909-1911
Kasper Karlsson 1904-1930
Karl Karlberg 1926-28 Änkan kvar till 1941
Karl Herman Karlsson
1885-1898
På Överhult
Lorenz Karlsson 1887-1897
Severin Rosengren 1897-1913
Johan Dahl 1892-1914
Namn på torpskyltarna som Hembygdsföreningen satt upp.( vilka som bodde där med utgångspunkt vad Bröderna Gustafsson skrivit ner)
1 Strandbäck (Stina Jonsdotter,Anders Strandbäck)
2 Bergqvist ( Bergqvist, Ödvall, Jonsson)
3 Göta-Lenas (Gustaf Johansson, Kasper Karlsson)
4 Ej markerad (Anders Larsson)
5 Gamle-Villes Karl Johan Andersson, Ville Nordqvist)
6 Villes (Johan Dahl, Johan Ekholm, Ville Nordqvist)
7 Munka-Karla (August Karlsson)
8 Malmes och Hultqvistes (
Fredrik Malm, KarlG Hultqvist)
9 Hermans (
Karl Herman Karlsson)
10 Rosengrens (Adolf Rosengren, Simon Eklund, Ada Fingal, August Karlsson)
11 Lorenz (Lorenz Karlsson)
12 Severins (Severin Rosengren)
13 Dala (
Johan Dahl)
Befolkningsutveckling
Runt sekelskiftet 1900 var det som flest innevånare i Klockarhemsstan.
Sedan avtog det snabbt när barnen flyttade ut blev det bara föräldragenerationen kvar.
Inga nyinflyttade familjer efter 1895 då kommunen började köpa upp fastigheterna.
Det har varit låg omsättning på boende, när man kommit hit har man stannat livet ut om man inte flyttat till ålderdomshemmet.
Längst Anna Gustafsson-Strandbäck som kom hit 1881 och bor kvar 1941. hon dör på ålderdomshemmet 1948.